Strålskyddsinstitutets policy ohållbar
i mobiltelefonfrågan


Osaklig information och felaktiga gränsvärden beträffande mobiltelefoner.

Strålskyddsinstitutet (SSI) undervärderar riskerna med mobilstrålning.

  1. Strålskyddsinstitutet har påstått att beläggen är "betryggande" för att tekniken är oskadlig (pressmeddelande 18 sept 2002). Det ohållbara i detta påstående avslöjades i TV-programmet "Uppdrag Granskning" den 11 februari 2003. När ställföreträdande generaldirektören Ulf Bäverstam pressades av programledaren såg han sig tvungen att ta tillbaka det påståendet. Det finns med andra ord inga "betryggande" bevis för att strålningen är oskadlig. Se Uppdrag Granskning om mobilstrålning.

    Hur kommer det sig att Strålskyddsinstitutet gått ut med sådan allvarligt missvisande information? Varför har man negligerat fakta som visar att strålningen kan vara skadlig? Varför har man inte erkänt att nuvarande forskning är otillräcklig för att kunna bedöma säkerheten?

  2. Strålskyddsinstitutet gränsvärden grundas på en förlegad teori. Enligt denna är mikrovågsstrålningens enda biologiska effekt att den värmer upp vävnader (sk termisk effekt). Denna teori anfördes av professor Herman Schwan i USA på 50-talet. Men ett stort antal experiment av hög kvalitet har på senare år visat att andra biologiska effekter uppträder vid mycket lägre stråldoser. Se till exempel "Cellphones, Radars, and Health.

    Till exempel har Professorerna Bertil Persson och Leif Salford vid Lunds Universitet gjort internationellt uppmärksammade studier som visar att stråldoser som är tusen gånger lägre än gränsvärdet kan påverka hjärnan. Det oroväckande är att deras forskning tyder på att strålningen kan medföra för tidigt åldrande av hjärnan. Deras resultat har bekräftats av andra forskare.

    Varför tillämpar SSI ett gränsvärde som bygger på en förlegad teori vilken kullkastats av nya rön? Gränsvärdet måste vara kanske tusen gånger lägre för att undvika biologiska effekter enligt vissa studier.


Varför tillämpas inte försiktighetsprincipen?

Mobiljättarna stöder sig på att det inte är bevisat att strålningen är farlig. Men detta är ett mycket bedrägligt och missvisande påstående. Orsaken till att det saknas bevis är kunskapsbrist, vilket SSI:s stf generaldirektör erkände i Uppdrag Granskning. Avsaknad av bevis på skadlighet kan inte anföras som belägg för oskadlighet. På grund av sättet som strålningen fungerar kan det ta decennier innan skador visar sig.

Det väsentliga är:

  1. Att det saknas bevis på att strålningen är ofarlig.
  2. Att det finns ett stort antal vetenskapliga studier som tyder på att strålningen eventuellt kan vara skadlig. Men det kommer att ta lång tid innan man kan klargöra hur skadlig den är.

Den enda ansvarsfulla utvägen när kunskapen är bristfällig är att strikt följa försiktighetsprincipen. Den innebär att man inte skall tillåta att människor utsätts för saker förrän man vet att de är säkra. I mobilfrågan finns det starka skäl för att tillämpa försiktighetsprincipen. Denna slutsats har myndigheterna dragit t.ex. i Italien enligt Uppdrag Granskning. Även i bland annat Schweiz, Österrike, Ryssland och Australien är man mycket försiktigare och har väsentligt lägre gränsvärden än i Sverige.

Samhället kräver att läkemedelsbolagen skall bevisa att mediciner är ofarliga, men samhället kräver inte att mobiltillverkarna skall bevisa att deras produkter är ofarliga trots att många olika vetenskapliga observationer tyder på att de påverkar kroppen på ett sätt som eventuellt kan vara skadligt, inklusive risk för cancer och påverkan på arvsmassan. Det är en oförsvarlig inkonsekvens.

Det finns goda skäl att vara mycket försiktig med utbyggnaden av mobilsändare i tätbebyggda områden. Att bygga ut mobiltelefonin är "ett experiment" med oförutsägbara konsekvenser enligt en av landets främsta experter, professor Bertil Persson (uttalande i Uppdrag Granskning).

(En förkortad version av denna text har i februari 2003 bland annat införts i Aftonbladets insändarsida samt i GöteborgsPostens "Fria ord".)

Slutsats

Strålskyddsinstitutets policy beträffande mobiltelefoni är vetenskapligt sett ohållbar med tanke på nya rön om biologiska effekter av mobilstrålning. Nya gränsvärden och betydligt mer restriktiva riktlinjer betr mobiltelefoni är nödvändiga om SSI skall kunna göra anspråk på att värna om folkhälsan ur strålskyddsynpunkt i enlighet med sitt uppdrag.


Mobiltelefoner - säkerhetsproblem
Physicians and Scientists for Responsible Application
of Science and Technology (PSRAST)

Åter till startsidan
Om PSRAST (eng)