DNA från genmanipulerad majs påvisad i kycklingkött och i mjölk

Forskare vid Friedrich-Schiller-Universität i Jena, Tyskland har påvisat brottstycken av gentekniskt modifierad Bt-majs i kycklingkött. Djuren hade utfordrats uteslutande med majset i 32 dagar. Man använde polymerasmetoden (PCR), vilken är standardmetod för att identifiera gener. Man fann dock inte delar av själva Bt-genen. Men detta beror på egenheter i den använda undersökningsmetoden enligt professor Jahreis som leder forskargruppen. "Man kan emellertid utgå från att även fragment av Bt-genen fanns i kycklingköttet".

När det gäller de aktuella rönen säger Jahreis att ingen konsument kan skydda sig från att få i sig främmande gener. Genom de sk peyerska plaquen i tarmen tar vi upp gener från alla näringsämnen. Men det finns "ingen orsak till panik" förklarar Jahreis. "Vår organism förfogar över fantastiska skyddssystem mot främmande DNA".

En annan tysk forskargrupp har påvisat spår av DNA-sekvenser från genmanipulerad majs i komjölk.

Kommentar av PSRAST

Det kan finnas anledning till oro

Professor Jahreis bortser från en viktig beståndsdel i praktiskt taget alla genmanipulerade växter, nämligen den såkallde CaMV promotern. Den består av delar av blomkålsvirus-DNA och har till syfte att säkra att inmanipulerat DNA har effekt. Detta DNA innehåller virusgener som bevisligen kan kombinera med gener från andra virus och kan därmed ge uppov till nya virus. Blomkålsviruset är släkt med hepatit B och med HIV viruset och anses vara ett djurvirus som övergått till att bli växtvirus.

Några forskare har påpekat att dessa CaMV virusdelar eventuellt kan, om de tas upp i människokroppen, innebära en hälsorisk för människor, bland annat ökad cancerrisk, se "Dormant viruses can be reactivated with genetically modified organisms". Tyvärr har man ännu inte utfört forskning för att fastställa hur stor risken är för att CaMV-virus DNA kan vålla skada.

Genteknikföreträdare har hävdat att CaMV-virus finns naturligt i flera grödor som människan länge använt och att det inte torde ha vållat några hälsoproblem. Men kritikerna påpekar att det CaMV-DNA som används vid genteknisk modifikation är förändrat så att risken för rekombination och andra skadeeffekter är betydligt större.

Risken för att helt CaMV-DNA komme in i vävnaderna hos människor som äter Bt-majsutfordrade kycklingar torde vara ytterst liten. Det mesta av DNA har brutits ned i kycklingens magtarmkanal. När kycklingen äts av människan sker en ytterligare nedbrytning av de eventuella virus-DNA-rester som finns i kycklingköttet. Men det kan inte uteslutas att någon enstaka virus-DNA kan överleva denna dubbla bearbetning. Chansen att just denna skulle ställa till en skada torde i sig vara ytterst liten men kanske inte helt obefintlig.

Däremot är risken betydligt större för att CaMV virus promoter-DNA tas upp i våra vävnader om vi äter själva den genmanipulerade grödan. Försöken med kycklingar och kor ger fog för uppfattningen att DNA från genmanipulerad mat kan tas upp i våra vävnader. Kritiker anser att detta är en tillräcklig orsak för att stoppa alla genmanipulerade grödor som innehåller CaMV promotern.

Uppdatering maj 2005

De senaste åren har ytterligare studier bekräftat att genmanipulerat DNA finns kan förekomma i mjölk hos kor som ätit genmanipulerat foder. För mer detaljer, se http://www.i-sis.org.uk/GMDNAinMilk.php.