Outredda risker med Genmanipulerad potatis

Nedan presenteras vårt yttrande om Amylogene/ Svalöf Weibulls nya genmanipulerade potatis med förändrad stärkelsekvalitet. Även om potatisstärkelsen främst är avsedd för pappers- och kemisk industri, kommer potatispulpan att används som kreatursfoder. I framtiden är det även tänkt att stärkelsen kan komma att användas i livsmedel.

Detta yttrande har sänts till Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Gentekniknämnden, Jordbruksministern och Miljöministern.

Angående ansökan om marknadsgodkännande av potatisklon EH91-527-1

Allvarliga brister

Vi har gått igenom samtliga remissvar till Jordbruksverket samt Amylogene-Svalöfs ansökan.

1. Varken i Amylogenes ansökan eller i remissvaren (se bilaga) har man nämnt riskerna med horisontell överföring av vektorgenerna. Denna risk har påpekats av Mae-Wan Ho (1) och befaras kunna medföra en störning av den mikrobiologiska ekologin med risk för bildning av nya och virulenta bakterier på grund av ökad genöverföring mellan vitt skilda bakteriarter genom konjugation, transduktion eller transformation. Ho påpekar att det under de senaste 20 åren skett en allvarlig förändring av egenskaperna hos flera sjukdomsalstrande bakterier så att de fått en ökad virulens, som tex Streptokocker, Meningokocker och E. Coli (t.ex. den i Sverige aktuella ECHC). Samtidigt är praktiskt taget alla av dessa patogener resistenta mot många antibiotika. Nyligen har man i Japan påvisat en Stafylokockstam som är resistent mot alla antibiotika. En svårbehandlad pneumocockstam har också uppenbarat sig. Expertisen på området har sedan flera år varnat för att utvecklingen går mot totalresistenta stammar. Eftersom en del av de farligaste bakterierna också är mer virulenta kommer situation därmed att bli värre än tiden före antibiotika.

Denna utveckling av ökad virulens med nya och allvarligare skadeverkningar samt antibiotikaresistens har visat sig ha samband med horisontell överföring mellan bakterier, även mellan helt obesläktade arter.

Som exempel på bakterier som fått nya och farligare egenskaper genom horisontell genöverföring nämner Ho, en ny Kolerastam i Indien som vållade en svårartad epidemi (2), en högvirulent streptokock (3) och en E.Coli 157som innehåller ett gift som anses ha överförts från Shigella och vållar svåra tarmblödningar (4). Många bakteriella patogener som inte alls är besläktade som till exempel böldpest och en bakterie som infekterar träd, har befunnits ha en hel uppsättning gemensamma gener som anses ha överförts horisontellt (5). Likså har antibiotikaresistensgener spritts horisontellt mellan skilda bakteriearter (6).

Kopplingen till genteknik är enligt Ho att denna teknik systematiskt använder gener som underlättar överträdande av artbarriärer för att möjliggöra infogandet av främmande gener. Genom utsättning av genmanipulerade arter i naturen sprids dessa artbarriärnedsättande gener i naturen. En enda planta innehåller hundratals miljoner sådana gener. Ho påpekar att det har visat sig att DNA kan överleva i döda blast och därifrån överföras till förmultningsbakterier. Likaså kan DNA överleva passage genom magtarmkanalen med möjlighet till upptag av tarmfloran. Dessutom har man rapporterat att transgent DNA kan överföras från levande växter till jordbakterier. Utsättning i naturen av gener som befrämjar överföringen av gener mellan arter kommer enligt Ho att sannolikt öka frekvensen av horisontell genöverföring mellan bakterier med risk för att nya högvirulenta och antibiotikaresistenta bakterier utvecklas som i värsta fall kan vålla svårbehandlade och allvarliga sjukdomar. Vad denna mekanism kan ha för verkan på den mikrobiologiska ekologin i jordarna är helt outforskat, men det torde inte kunna uteslutas att allvarliga störningar kan bli följden.

Ho är mycket kritisk mot att man hittills inte alls beaktat denna aspekt som hon befarar kan medföra en ytterligare ökning av farliga patogener.

Genom att acceptera utsättning av genmanipulerade grödor tillför vi de svenska jordarna ofattbart stora mängder av artbarriärnedsättande gener vars effekter är mycket ofullständigt utforskade. Detta är oförsvarligt.

2. I Amylogenes ansökan nämns heller inte möjligheten att genmanipulationen kan ha medfört en oförutsedd bildning av toxiner och allergener pga störning i ämnesomsättningen. Det finns av flera skäl risk för att en störning kan ske, se vår hemsida, dokument: http://www.psrast.org/sw/molbio.htm . Det är teoretiskt möjligt att en sådan störning kan medföra bildning av toxiner eller allergener. Det kan inte uteslutas att ett sådant toxin eventuellt skulle kunna gå ut i mjölken eller i köttet och drabba människor om det är värmestabilt. Det krävs kostsamma och fleråriga oskadlighetstestningar för att säkerställa att inga okända gifter bildats. Inga sådana tester har utförts enligt Amylogenes ansökan. 3. Problemet med antibiotikaresistensgener har påpekats i flera remissvar varför vi inte finner det befogat att ta upp det mer än att instämma i att det i grunden är osunt att släppa ut sådana gener i en situation då antibiotikaresistenta högvirulenta bakterier är ett växande hot.

Slutsats

Det finns allvarliga brister i Amylogene/Svalöf-Weibulls ansökan. Man har varken beaktat de potentiella faror som utsättning i naturen av enorma mängder med vektorgener kan medföra, eller risken för att genmanipulationen kan vålla bildning av hälsovådliga gifter som kan ha betydelse om produkten används som djurfoder. Det är orimligt att ta några som helst risker med en sådan produkt som inte tillför något av väsentligt värde för samhället. Ansökan kan därför ej godkännas.

För övrigt vill vi betona att det inte är godtagbart att man, såväl i aktuell ansökan som i vissa av remissinstansernas yttranden avfärdar en potentiell risk med att den inte är bevisad. Eftersom utsättning av gener är oåterkallelig och effekterna potentiellt allvarliga är det nödvändigt att kräva att tillverkaren bevisar att befarade risker inte föreligger. Samma gäller oskadlighet vid förtäring. Detta kräver ett mycket mer genomgripande forskningsunderlag än det som legat till grund för rubr. marknadsansökan.

Den 12 december 1997
Jaan Suurküla Leg läk

Referenser

1. Ho, M.W. and Tappeser, B. (1997). Potential contributions of horizontal gene transfer to the transboundary movement of living modified organisms resulting from modern biotechnology. In Transboundary Movement of Living Modified Organisms Resulting from Modern Biotechnology: Issues and Opportunities for Policy-Makers (K.J. Mulongoy, ed.) pp. 171-193, International Academy of the Environment,Switzerland.
2. Bik EM et al, Embo Journal 14: 209-216, 1995; Prager R et al., Microbiology, virology and parasitology of infectious diseases 283: 14-28, 1995; Reidl J, Makalanos JJ, Molecular Microbiol 18:685-7011995
3. Whatmore AM et al., Molecular Microbiology 11:363-374, 1994; Kapur Vet al., Molecular Microbiol 16: 509-519,1995; Schnitzler N et al., J. Clin. Microbiol. 33: 356-363, 1995; Upton M et al., J. Clin. Microbiol. 33: 196-198, 1996
4. Professor Hugh Pennington, BBC Radio 4 News, February 1997
5. Barinaga M, Science 272: 1261-1263, 1996
6. Davies, J, Science 264: 375-382, 1994

Bilaga

Översikt av remissvaren ang marknadsansökan för Amylogene-Svalöfs genmanipulerade potatis

SLU, Inst för växtodlingslära, Bengt Brodin, t.f. prefekt. Tillstyrker ansökan. Påpekar att risk för sortblandning alltid föreligger och att "den modifierade varieteten härvid kan bli ogräs av ekonomisk betydelse".
SLU, Uppsala genetikcentrum, Institutionen för växtförädling, Arnulf Merker, professor i växtförädling. Tillstyrker ansökan. Inga kritiska synpunkter.
SLU, Uppsala genetikcentrum, Institutionen för cellforskning, Håkan Larsson, docent, stf. Prefekt. Påtalar bristfälligheter i dokumentationen utan att ta ställning till godkännande.
a) Konstaterar att inget är känt om var i arvsmassan de inmanipulerade generna sitter. Det kan inte uteslutas att införandet av generna medfört en mutation som inte nödvändigtvis visar sig förrän i avkomma som är homozygot, dvs har genen i båda kromosomerna i det kromosompar där den införts. Den nu testade plantan har bara genen i den ena av kromosomparen. Sådan homozygot avkomma uppkommer genom självpollinering. Homozygot avkomma kan tänkas ha andra egenskaper än vad som redovisats. Därför bör analyser även göras på självpollinerade plantor.
b) Analyserna har varit otillräckliga för att säkerställa vad det är för genetiskt material som i praktiken införts. Nuvarande analyser utesluter inte att främmande DNA införts. Likaså är de analyser bristfälliga, som gjorts för att konstatera om de införda generna verkligen är aktiva (oftast hamnar generna vid genmanipulationsförsök i inaktiva områden och blir då själva inaktiva). Nämnda analyser "kan inte anses vara vetenskapligt och optimalt utförda".
Division of population genetics, Stockholm University, Nils Ryman. Tar indirekt ställning mot ett godkännande genom att konstatera att det vetenskapliga underlaget är bristfällig. "När det däremot gäller att ta fram ett underlag för de frågor som ska belysas i samband med ett marknadsgodkännande tillämpas ett angreppssätt som påminner om en helt annan vetenskaplig epok".
Avd för teoretisk ekologi. Lunds Universitet. Io Skogsmyr. Åsa Lankinen. Man har inget att invända mot godkännande ur ekologisk synpunkt vad gäller Sverige eftersom potatis inte har några vilda släktingar här. Men man påpekar att potatisgenerna kan spridas via pollen till vilda släktingar i sydliga länder och att det därför måste påpekas att "tillstånd givna inom EU ej garanterar säkerheten av grödorna i deras eget hemland."
Lantbrukarnas Riksförbund. Erik Herland. Tillstyrker ansökan. Man påtalar att potatisen bör märkas. Vidare ifrågasätter man om denna potatis kan anses identisk med den ursprungliga frånsett den avsedda modifikationen. "Ändringarna i potatisens metabolism är omfattande även om ett fåtal gener införts. Detta spelar roll om pulpan skall användas som djurfoder."
Kemikalieinspektionen, Vibeke Bernson, Kersti Gustafsson. Uttalar sig inte om godkännande. Men påtalar att "egenskapen antibiotikaresistens ska tas bort innan produkter ska marknadsföras".
Naturvårdsverket, Christina Lindahl, Lars Espeby. Avstyrker ansökan. Marknadsgodkännande för genpotatisen bör inte ges innan "det är uppenbart att det kan ske utan negativ inverkan på människors hälsa och miljön".
Naturskyddsföreningen, Gunnel Hedman, Natur- och Miljöchef, Mette Svegaard, jorbrukshandläggare. Avstyrker ansökan. Man vill ha en samhällsnyttobedömning innan tillstånd ges för utsläpp av genmodifierade växter. "Vi ställer oss tveksamma till om den samhällsmässiga nyttan av amylopektinpotatisen uppväger de risker utsättning innebär för miljön". Man befarar att negativa konsekvenser av kanamycinresistensgenen kan mycket väl dyka upp i ett längre tidsperspektiv." Man påpekar att "Österrike finner detta tillräckligt allvarligt för att stoppa import av gmo-majs med kanamycin-resistensgenen".
Jordbruksverket, Avd för djurfrågor, Kjell Wejdemar, Agronomie Dr. Ur fodermedelssynpunkt inget hinder mot godkännande. Men påtalar att kanamycin-resistensgenen teoretiskt sett kan återföras till tarmfloran även om det saknas bevis härför idag. Finner att Amylogenes argumentation för riskfrihet är bristfällig. - "Generellt saknas data som stöder argumentationen i ansökan avseende riskerna med den genmodifierade produkten".
Livsmedelsverket, Stuart Slorach, stf generaldirektör, Kåre Wahlberg, byrådirektör. Tar ej ställning till godkännande ur livsmedelssynpunkt eftersom ansökan ej avser sådan användning. Man har enbart bedömt risken för skada vid oavsiktlig förtäring och finner att inget tyder på att potatisen i sådant fall skulle vara skadlig för normalkonsumenten. Man påtalar brister i proteinanalysen. Det är ej fastställt att potatisproteinet är oförändrat ur kvalitativ synpunkt. Den ökade halten av amylopektin, som är snabbare nedbrytbart, medför risk för att personer med ämnesomsättningsrubbningar (t.ex. diabetes) skulle kunna få en snabbare blodsockerstegring än normalt. Man påtalar därför vikten att hantering och märkning "måste säkerställa att personer inte av misstag tror att det är matpotatis". "Skulle i en framtid frågan komma upp till prövning om potatisens säkerhet för livsmedelsproduktion kommer ytterligare uppgifter att behövas".

Kommentar

Det är meningslöst att räkna "röster" för och emot bland de 11 remissvaren, eftersom de flesta utom Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen enbart har betraktat frågan ur ett starkt begränsat specialistperspektiv.

Eftersom denna fråga omfattar flera olika områden och utsättning av modifierade gener i naturen är oåterkallelig, är det ytterligt viktigt att saken bedöms ytterst noga ur ett helhetsperspektiv. Även om utsättning kunnat godtas ur en del enskilda experters snäva perspektiv, är detta ointressant, eftersom dessa inte beaktat helheten. Därför bör Naturvårdsverkets och Naturskyddsföreningens på helhetsmässiga synpunkter grundade avslag vara avgörande.

Vi måste tyvärr konstatera att inget remissvar har påtalat det faktum att oväntade toxiner och allergener kan bildas pga genmanipulation. Inte heller har någon påtalat möjligheten att de gener som tillförts kan befaras bidra till potentiellt allvarliga förändringar i jordens mikroflora. Riskbedömningen är därför betänkligt ofullständig. Miljö- och hälsoaspekterna måste grundligt utredas innan utsättning kan tillåtas. Se vidare vårt yttrande i frågan.