MYTERNA OM GENMANIPULATION

Genteknikföretagen har i samarbete med sina forskare och skickliga PR-experter sedan flera år byggt upp en ensidigt positiv bild av vad gentekniken kan medföra. Deras argumentering har byggt på halvsanningar och vetenskapligt illa underbyggda påståenden. Media har tyvärr aningslöst medverkat till att sprida föreställningar om att gentekniken innebär en välsignelse för mänskligheten. Nedan kommer några av de vanligaste myterna och argumenten att granskas.

Myt: Gentekniken kommer att rädda mänskligheten från världssvält.

    Fakta: Trots omfattande forskning har man inte fått fram en enda gröda som skulle kunna leva upp till detta påstående. Man har satsat stort på att ta fram grödor som är motståndskraftiga mot ogräsgifter - cirka 50% av alla genmanipulation har gått ut på att skapa sådana arter. Tanken är att det skall bli en större avkastning genom att man får bort mer av ogräset genom att man kan använda större doser av ogräsmedlen. Men erfarenheten visar att nu att det inte tagit mer än några få år förrän ogräsen utvecklar motståndskraft mot gifterna. Det har lett till ökad giftanvänding. Studier i USA visar att avkastningen av sådana genmanipulerade grödor inte är större än av icke manipulerade sorter, till och med tvärtom (se Genetically Engineered Roundup Ready Soy crops less profitable than conventionally bred varietes).

    Dessutom har det visat sig att generna som medför motståndskraft mot ogräsgifterna kan överföras till arvsmassan hos närbesläktade ogräs, t.e.x. till åkerål från raps. Dett har gett upphov till problematiska ogräs.

    Arvsmassa från virus förs ofta in vid genmnipulation. Sådant DNA finns i alla idag genmanipulerade grödor. Det finns entydiga experimentella bevis för att dessa kan ge upphov till växtvirus som i värsta fall befaras kunna sänka avkastningen så mycket att hungerproblemen förvärras.

    Hittills har man inte lyckats ta fram någon produkt som väsentligt kan bidra till att minska världssvälten. Genteknikföretaget Monsantos informationschef medgav i en TV-intervju (Reportrarna 11 mars 1997), att utveckling av produkter som eventuellt kan bidra till att minska världssvälten ligger långt fram i tiden. Men det är långtifrån säkert att man någonsin kommer att lyckas. Sådana egenskaper som hög avkastning, hög kvävebindningsförmåga etc är polygena, dvs de bestäms av en samverkan mellan många olika gener. Att genmanipulera fram sådana växter ter sig synnerligen orealistiskt, se även "Genetic engineering will most probably not contribute to the solution of world hunger". samt Union of Concerned Scientists: "Biotechnology and the World Food Supply"

    Ytterligare synpunkter på detta finner du i en artikel  "Perils and promises of genetically modified engineered foods" " av Professor Mae-Wan Ho, Biology Department, Open University, Storbrittannien.

Myt: Genmanipulation medför möjlighet att använda mindre skadliga ogräsgifter, t ex Roundup som sojan som nu  importeras från USA är resistent mot.

    Fakta: Roundup är giftigt för de flesta växter (inklusive gräsarter, bredbladiga växter och träd).. Det kan skada växtligheten upp till omkring 800 m utanför odlingsfälten. Grodarter, fiskar och ryggradslösa djur kan ta skada eller utrotas. Dessutom dödar Roundup viktiga kvävebindande mikroogranismer i jorden som har betydelse för bördigheten. Enligt amerikanska bedömningar finns det risk för att användningen av ogräsgifter kommer att tredubblas när man odlar grödor som är resistenta mot ogräsgifter. Detta ökar risken för förorening av grundvattnet. Nyligen har det uppstått misstankar om att nedbrytningsprodukter från Roundup förorenat grundvattnet i Danmark, men det går inte att bevisa att Roundup är ursprunget till dessa ämnen. Roundup har marknadsförts som miljövänligt, men en amerikansk rättsprocess ledde nyligen till att Roundup inte får kallas miljövänligt.

    Ogräs har en förmåga att utveckla resistens mot ogräsgifterna, vilket medför att giftdoserna successivt måste ökas. Dessutom har det visat sig att generna för giftresistens kan överföras till ogräs, som då blir motsåndskraftigt mot ogräsgiftet, vilket tvingar fram successiv ökning av giftdoserna. Alltfler jordbruksexperter anser att kemikaliebaserat jordbruk inte i längden är hållbart på grund problemen med giftresistens, men även på grund av de miljöskador som gifterna kan ge upphov till. I vissa områden av USA finns det redan skadligt höga halter av ogräsgifter i dricksvattnet.. Det finns idag inget ogräsbekämpningsmedel som är problemfritt ur miljösynpunkt.

Myt:  Genmanipulerade grödor utgör ingen miljöfara.

    Fakta: Det finns inga vetenskapliga bevis för att genmanipulerade grödor är ofarliga för miljön. En mycket omfattande erfarenhet från biologin och ekologin visar att det är mycket svårt att förutse vad som händer när man sätter ut organismer i naturen som inte utvecklats i samklang med den aktuella miljön. Forskare befarar att genmani-  pulerade växter i värsta fall kan medföra att hela arter slås ut. En stor fara är de virus och virusdelar som används för genmanipulation. Genom manipulationen blir de instabila och kan ge upphov till nya virussorter som kan vara farliga för andra arter än det som det ursprungliga viruset var specialiserat på..

    Kunskapen om miljöeffekterna är mycket bristfällig och ofullständig. Det behövs tiotals år av forskning innan man vet tillräckligt mycket för att kunna bedöma som det är riskfritt att sätta ut genmanipulerade organismer i naturen. Innan dess är det oförsvarligt och farligt att göra det. Därför kan man visserligen inte bevisa att grödorna är farliga. Betecknande är slutsatsen av den framstående expert René von Schomberg som av EU parlamentet ustågs att utreda frågan om säkerhet vid utsättning av genmanipulerade grödor:

    "Our current knowledge does not provide us with the means to predict the ecological long-term effects of releasing organisms into the environment. So it is beyond the competence of the scientific system to answer such a question..."

    (Vår nuvarande kunskap är inte tillräcklig för att kunna bestå ås med underlag för att kunna förutsäga de ekologiska långsiktiga effekerna av att man sätter ut organismer i miljön. Så det vetenskapliga systemet saknar kompetens att svara på en sådan fråga).

    Report on the release of Genetically Modified Organisms to the European Parliament, 2 Jan. 1998 (82 Kb, kräver requires Adobe Acrobat Reader). Se även Comment on the EU policy concerning release of GE organisms , som är en kommentar av Schombergs digra rapport.


    Men de många komplikationer som kan tänkas inträffa gör att man med all rätt måste kräva av genteknikindustrin att man bevisar att grödorna är ofarliga. Sådana bevis existerar inte idag.

Myt: Genmanipulation är en form av växtförädling/avel.

Myt: Genmanipulerade livsmedel är säkra at äta. Det finns ingen anledning att särbehandla genmanipulerade växter och djur som ser likadana ut som naturliga "förebilder".

Myt: Gentekniken medför sådana utvecklingsmöjligheter att det är fel att stoppa exploatering.

    Fakta: Man har inte fått fram en enda livsmedelsprodukt som är av sådant värde att det är befogat att ta den minsta risk med människor eller miljö. Oväntade komplikationer har inträffat i flera fall av genmanipulation. Orsaken är att manipulationen innebär ett djupt och onaturligt ingrepp i arvsmassan. Varje artfrämmande gen som förs in på ett konstlat sätt har oförutsägbara effekter. Detta beror på att föreställningen att gener alltid ger upphov till en viss egenskap är felaktig. Det är en föråldrad uppfattning som motsägs av modern forskning som visar att gener påverkas förhållandena i cellen, organismen och till och med av den yttre miljön. Detta innebär att det inte är givet att en gen som ger upphov till en bestämd egenskap i en art har precis samma effekter i den art den överförts till eftersom både den inre och yttre miljön är olika. Den kan påverkas på ett oförutsägbart sätt av miljöförändringar så att den kanske har den önskvärda effekten i det klimat där den genmanipulerade arten togs fram men inte i andra klimat.

    Värdefulla egenskaper hos grödor som t e x hög avkastning och kvävebindningförmåga bestäms av många olika gener. Det förefaller mycket osannolikt att man skall lyckas med att kombinera flera arfrämmande gener med oförutsägbara effekter till en värdefull produkt. Dessutom medför genmanipulationen en ökad instabilitet hos generna som gör att de kan förändras på ett oförutsägbart sätt.

    Genmanipulation har således flera olika brister som gör det osannolikt att man skall kunna ta fram värdefulla grödor på detta sätt. Se även "Genetic engineering will most probably not contribute to the solution of world hunger".

    De framtida utvecklingsmöjligheterna har varit ett huvudargument för myndigheterna att tilllåta exploatering av de nuvarande produkterna trots att dessa är umbärliga. Det ovan redovisade visar att de "utvecklingsmöjligheter" som anförs som försvar för exploatering av genmanipulerade födoämen är ytterst osäkra.

    Det är ologiskt är orimligt att försvara acceptans av nuvarande umbärliga grödor med hänvisning till en potentiell framtida nytta som det i dagens läge är omöjligt att sia om.

Myt: Gentekniken är en sofistikerad precisionsteknologi.

    Fakta: Genteknikföreträdarna betonar att man exakt vet vilken gen man för in och försöker ge sken av att man därmed har en precis kontroll över vad man åstadkommer. I praktiken är emellertid förhållandena det helt motsatta. Man vet visserligen vilken gen man för in men har ingen som helst kontroll över vad som sedan händer.

    För det första kan man inte med nuvarande metoder inte styra var genen hamnar. En teknik är att använda en så kallad "genkanon". Som "kulor" har man små partiklar som belagts med de gener man skjuter in helt blint. Det är helt och hållet slumpen som avgör om och var de fastnar i arvsmassan. Samma gäller när man använder bakterier eller virus för att föra in generna. Man arbetar så att säga med förbundna ögon.

    Man vet heller inte vilken effekt den införda gene kommer att få. Genforskningen har visat att en gens verkan är beroende av omgivande gener (s k positionseffekt). Dessutom är effekten av en gen beroende av hela den miljö den befinner sig i (såväl förhållandena i cellen som i organismen och även den yttre miljön kan påverka genens effekter). Därför är det inte alls säkert att genen kommer att ha samma verkan som i den organism som den härstammar ifrån. Av dessa skäl uppträder ofta helt oväntade och oförutsägbara effekter av genmanipulation. Diverse störningar i ämnesomsättningen och andra funktioner kan uppkomma och det kan därför bildas. "missbildade molekyler" som i olyckliga fall kan vara ohälsosamma.

    Gentekniken är således raka motsatsen till en precisionsteknologi. Det är ett hasardspel med blind manipulation av ett så komplicerat system att man inte ens kan vara säker på att man lyckats få en bra produkt även när den manipulerade organismen har den önskade egenskapen. Det är ändå möjligt att det uppkommnit "dolda fel" som kan vara svåra att upptäcka och kan ge oväntade och i värsta fall skadliga effekter på människor och miljö.


    Till den svenska hemsidan


Länkar till den engelska versionen

"Genetically Engineered Food - Safety Problems"
Published by PSRAST

Starting points   Website search   Site Map   Home page    Introductory articles   Newspage   

Health hazards    Environmental hazards   Global issues   Safety issues   Open Letter   

FAQ   About us   Membership   E-mail   How to sponsor us