Varför PSRAST bildades

Den globala ekologiska situationen närmar sig nu ett kritiskt tillstånd, till stor del på grund av störningar vållade av modern teknik. Därför anser vi det vara av största vikt att inga nya tekniktillämpningar godkänns förrän det fastställts bortom rimligt tvivel att att de inte kommer att bidra till ytterligare förvärring av situationen.

Likaså har tekniktillämpningar vållat stora socioekonomiska problem inklusve massarbetslöhet i synnerhet i tredje världen. Det är inte utan vidare givet att en viss tekniktillämpning, även om den kortsiktigt är lönsam för industrin, är gynnsam för samhället.

Vetenskapen har nu nått en så avancerad nivå att dess tillämpning kan medföra djupgående och genomgripande miljömässiga, hälsomässiga och socioekonomiska effekter. Därför är det av största vikt att varje ny tillämpning skärskådas mycket noga och allsidigt innan dess lansering godkänns.

Anledningen till att PSRAST bildades är att de nationella och internationell organ som ansvarat för utvärderingen av nya teknologiers säkerhet inte fungerat tillfredsställande. Ett konkret och drastiskt exempel är det internationella frisläppandet av gentekniskt modifierade organismer i naturen trots att kunskapen om deras miljöeffekter är ytterst bristfällig(1)  (2). Ett annat är att samma organismer godkänts som livsmedel utan att deras säkerhet som föda säkerställts (3)  (4).

De internationella organ och expertgrupper som svarat för bedömningen av gentekniskt modifierade organismers säkerhet har således fattat långtgående beslut utan adekvat kunskapsunderlag och i strid med kända fakta. Huvudorsaken till detta torde vara att vetenskapen inom tillämpad forskning i stor utststräckning blivit starkt beroende av företagen. Detta synes ha försvårat eller förhindrat för forskarna att göra opartiska och objektiva bedömningar. I synnerhet i USA har dessutom ett starkt politiskt tryck från statsledningen bidragit eftersom man till varje pris önskat försvara en tätposition inom området. Detta har lett till att viktiga observationer och kritiska forskaruttalanden undertryckts (6)

Vi har därför funnit det påkallat att bilda en global, ekonomiskt, politiskt och ideoligiskt oberoende forskaroganisation vars syfte är att kritiskt och opartiskt granska säkerheten och värdet hos nya tekniktillämpningar ur ett brett tvärvetenskapligt perspektiv.

Ett viktigt rättesnöre för våra bedömningar är försiktighetsprincipen såsom den formulerades i Riofördraget 1992 vid FN:s "Conference on Environment and Development" (5). Den innebär i korthet att man, vid misstankar om allvarliga eller irreparabla miljöeffekter, inte skall uppskjuta åtgärder i brist på otvetydiga vetenskapliga bevis på skadlighet. Det skall i stället åligga tillverkaren att bevisa att produkten eller tekniken ifråga är oskadlig.

Referenser

1. Miljörisker
2. "Is there sufficient knowledge about environmental effects to justify release of GE organisms?"
3. Hälsorisker
4. "The safety of GE foods. Reasons to expect hazards and the risk for their appearance"
5. "The Precautionary approach to the safety of new products"
6. "Allvarliga brister i FDA" (ur vårt brev till Sveriges riksdag).

Närliggande artiklar:

• Dysfunctional science - Towards a "pseudoscientfic world order"?

Till den svenska hemsidan